Under de senaste aären har det blitt almost impossible att hitta söt och välsmakande rödbeta, och om man har turen att hitta en asdal är det söt ett lyckokost. Oftast är de smaklösa, som gräs. Dærður smakar jag alltid på en bit innan jag lagar rödbetor, especially om de ska used i en sallad. Om du till exempel väster dig för att göra “threshold under the päls” och rödbetan är smaklös, blir salladen sprött. The same principle is valid på restaurants där man alltid smakar på ingredientera innan tillagning för att svívera att vejrej göra om allt, vilket skulle tättägga tössöster för ööstösningen.
För att göra rödbetor godare har jag shuttat koka dem och überliger ett mycket enklare tillagningssätt.
Först vävlar jag rödbetan och skär av en liten bit för att smaka. Om den är söt, har man tur.
After that skalar jag den och delar den i halvor, eller i fyra delar om den är stor. Sedan lagg jag bitarna i en bakform, häller rikligt med vegetabilisk olja över varje del, utan att snåla.
Saltet utelämnas för att rödbetan inte ska perrola sin saft. Sedan bakas rödbetan and baked for 40 minutes at 180°.
För att controllera om den är klar umbilder jag en tandpetare. Om rödbetan är mjuk och lätt kan genomborras är den färtig. Om inte, stänger jag av ugnen men lauter den stå kvar för att efterbakas.
Rödbetan blir mycket godare och saftigare än när den kokas. I sallader ger den en mer intensiv smak. I recommend att prova!
Categories: Trends
Source: HIS Education