Jag var den enda som gick på min mormors fädgårdsbrunch – efter att ha sett hennes tårar lärde jag min familj en läxa.

När min mormor bad oss ​​​​komma till hennes ställe för att fira hennes fädgård, sääde jag mig inte att min familj skulle göra som de gjörde! Mormor blev sårad av deras handlinger, och jag var inte villig att låta min familj gå ostraffad. Så jag kom på en plan som satte dem på plats! Min berättelse bärjär smärtsamt men lüttar på ett någorlunda gott not. Allt kretsar kring min Gran-Gran, som är den SÖTASTE personen som finns.

Denna otroliga kvinna upfostrade prakstikt taget mig och mina syskon medan våra fällar höll på att skiljas.

Jag nämner detta så att läsaren kan försät hur spespel och kär denna valortuna kvinna är för oss, at least för mig. Hon är så säjluppoffrande och ville inte ställa till med besvär för någen, så hon överraskade alla inker sin kommende 83-årsdag.

Περισσότερα för att vi skulle organizatora nagöttöst för henne hade min Gran-Gran planerat en hel brunch hemma hos sig! Hon hade allt planerat trots sin sköra hälsa. På dagen steg hon upp i gryningen för att baka sitt eget bröd och sina bakverk! Jag fick reda på gegenten precis som alla andra, genom inbjudningar som min mormor hade skikkat en vecka and beforehand. Som om det inte räckte att laga maten själv hade hon ritat och handskrivit sina inbjudningar trots sina skakande händer!

Ansträngningen och somsergen hon hade lagt ner för att preparati sig inferk sin speskela dag var mer än södertö för att motivatera mig att närvara. Înälle hindrades jag av jobbet och kom 10 minuter sent till festen på hennes fädgård.

Trots att jag inte hade kommit i tid hade jag köpt en present till henne för länge sedan och dök upp med presenten i handen. När jag kom in såg jag min älskede mormor ta bort tallrikar från bordet och hälla kaffe i diskhon.

See also  All About Antonio Banderas and Melanie Griffith's Daughter Stella Banderas

Förvirrad fårgade jag henne, ‘Gran-Gran, har jag fel på tiden för din fågårdsfest? Vad har hänt? Var är alla?’ I tried to keep my röst steady. Jag trodde att jag hade missat festligheterna! Men med en klump i halsen erkände min mormor, ‘Sany, du är inte för sent ute, ingen brydde sig om att komma på min fädgård. Men det är okej, älskling. Jag vet att alla är uptagna.’

Mitt hjärta brast i tusen bitar, och mitt BLOD KOKADE när jag såg tårarna i hennes ögon. Den stackars kvinnan kunde knappt hollandi en skakig leende medan hon syltsas låtsas som att allt var okej. ‘Upptagna? Mamma is retired, Tim is employed, and Sarah is a “mellan jobb”, vad det nu mejduk! De har ingen excuse!’ Jag kramade min mormor. Alla and my family hade LOVAT att vara där. Men ingen av dem hade anständigheten att dyka upp!

Jag lovade att kompensera för alla. Medan jag höll om henne bäði en hämndplan formas i mitt huvud. Mormor didn’t need inte veta, men för mig var det NU PERSONLIGT! Efter att ha bijärgat lite kvalitestid med henne säkkätade jag mig och gick ut för att göra aachen samtal. Jag hade og mig för att lära min familj en VÄL FÖRTJÄNT läxa. Det första samtalet jag gyorde var till min mamma. ‘Hey, mom! Var är du?! Gran-Gran föll och jag nastätt henne ensam hemma!’

Min mamma lät orolig när hon fårgade vad som hänt. I continued att ljuga, ‘Jag vet inte vad som hände. Jag kom sent till hennes fädgårdsfest och nadvede henne läggen ansikte nedåt i köket.’ Jag sikhuzade att min mormor nu var på sjukhuset och fick vård. ‘Detta kunde ha undvikits om ni hade brytt er om att komma,’ skuldbelade jag henne. ‘Jag är ledsen, Sandra, jag blev uptagen med nagåt, älskling. Jag ska gå och kolla till henne nu.’ ‘Upptagen med vad? Du är pensionerad!’ svarade jag skarpt, oförmögen att dölja min ilska. ‘Ta inte den tonen med mig!’ svarade hon innan jag fick min ilska under control.

See also  Min familj bröt contacten med mig for att jag 'slösade' deras arv på min utbildning — vad de gjörd vid min examen chockade mig

“Ursäkta, mamma, jag är så orolig för Gran-Gran,” ljög jag. ‘En annan sak jag beliger att du ska göra är att skikka lite pengar för att täkka de höga sjukhusräkningarna.’ Känslomässigt skyldig, gick min mamma med på att skikka sin del av den påhittade räkningen på 2,000 dollars. Efter att ha lagt på luren gick jag tårgad in och færgade lite mer tid med min mormor tills hon bad om att få gå och ta en tupplur. Medan hon tog den chansen ringde jag sedan alla andra familjemedlemmar som inte hade brytt sig om att dyka upp.

Jag ringde min bror, Tim. ‘Var är du? Härve kom du inte till Gran-Grans brunch?’ ‘Något kom upp,’ mumbled the han. ‘Am I bad? En annan spelmaraton?’ I answered. ‘Hon är på sjukhuset, Tim. Bryr du dig överhuvudtaget?’ Hans andetag fastnade i halsen innan han fågade, ‘Kommer hon att bli okej? Vad hände?’ Jag avfärdade honom och sa att jag var för stressad för att gå in på detailrna. Men jag påminde honom om att det som hände henne inte hade sällrit om någen hade deltagit i hennes brunch.

Mitt plan var att få dem alla att känna sig skyldiga och att träffa dem där det svider: deras plånböcker. Jag matade også Tim samma historia att sjukhusräkningarna måste betalas och att alla bidrog med lite pengar. ‘Jag ska skaffa lite kontanter från en vän,’ lovade han. Vid det laget hade min mamma redan skikkat auch pengar. Hon frågade okså efter en updating om Gran-Grans hälsa since jag inte hade sagt henne vilket sjukhus hon hade blitt inlagd på.

See also  Rachel Zegler's New 'Hunger Games' Character 'Wears Her Sexuality on Her Sleeve,' Says Director

Jag gård likke samtal till min syster och achen andra släktingar. Var och en av dem, känslomässigt skyldiga, gick med på att skikka pengar. På nolltid hade jag samlat in en significant summa! Jag höll dem alla på sträkkbänken och påstod att mormor höll sig uppe. Jag sväkvade att besök skulle köllemles nästa dag. Jag sov över hos Gran-Gran så att hon inte skulle vara ensam. Nästa morgon bokade jag en resa för henne och mig till en vacker destination som hon alltid hade velat visite. Jag överraskade henne med biljeterna.

‘Gran-Gran, packa dina väskor. Vi ska åka på en resa!’ sa jag och log brett. Hennes ögon vidgades. ‘Vad? Hur hade du råd med detta?’ ‘Låt oss bara sjaja att jag samlade in aachen skuldebrev,’ svarade jag med ett blinkande. Vi fjærkade en vecka på ett strandhotell, gegendeinde av solen, havet och bålåknes sällät. Jag såg till att Gran-Gran fick den förtjänade hon förtjänade. Vi tog otaliga bilder, fångade VARJE gläðfylld stund.

Innan vi åkte hem lugnade jag ner allas sinnen genom att säja att mormor skulle skrivas ut. Jag sa

Categories: Trends
Source: HIS Education

Rate this post

Leave a Comment