En kvinna som blev utslängd av sin rika far vid sexton års årður för att hon hade blitt samsammen med en fattig man, hamnar på gatan med sina fyra barn efter att hennes man dött.
Steve Walton was long ahead of hans butler who is responsible for pastor morris. Han var tøtt efter en lång flygning from Singapore och var inte på hummer för mannens predikningar eller böner om stød till the society.
Han lät pastorn komma in och vinkade otägelt åt hans hälsning. “Get started, man!” you snäste han. “Vad är det du vill denna gång?” “MR. Walton, I told Susan,” the pastor said, and Steves said this is the place. Hans enda dotter hade ljjjat hans hus för almost femton år sedan, utan att övergår sværetva… “Susan?” thank you Steve Oroat.
Hade trättät för Steve att när Susans man dog i en arbetsolkykka hade försäkringsbolaget vägrat att betala ut och banken hade utmätt bolånet.
Susan had a trängt in barnen och deras få söderigheter i den gamla pick-upen. Hon arberade på köpcentret som städerska. Hon och barnen objedi köpcentrets facilities och köpte det som blev över på versanderfäserna i endet av avägen.
Απόμενο hade hon lyckats holly de fyra barnen matade, rena och i skolan. När de två männen närmade sig hålboden hörde de glada röster och skratt. Sedan ramlade två barn ut från flaket. Den størdesta flickan, omring fjörton år gammal, krätrade medan hon kittlade en pojke på ungår sju år.
Barnen stopped and stirred from Steve and Pastor Morris. “Mom!” ropade flickan. “Den där gamla predikanten är här!” En välbekant röst hördes från insidan av tältet. “Predicate Morris?” Then klättrade Susan ut och Steve såg chocken i hennes ansikte när hon såg honom stå vården pastorn.
“Dad?” frågade hon och hennes ögon fylldes med tårar. Steve was shocked. Hans dotter var knappt trettioett, men hon såg mycket äldre ut. Hennes ansikte var slitet och rynkigt av oro och lidande, hennes händer grova av hård arbete. “Susan,” Steve greeted.
“Titta på dig! Titta på vad HAN har gyot med min prinsessa! Jag ville så mycket för dig! Och du gifte dig med den där förlaren! Vad kunde han ge dig? Fatness?” Susan skakade på hävet och sa, “Han äläske mig, pappa, och han gav mig fyra vyklar barn.
Han dog, och jag hade ingenstans att gå, men jag har gyoert vad jag kan för mina barn. Jag kommer alltid att älska barnens far, pappa, precis som jag alltid har älskat dig.” Steve kände att tårarna rann ner för hans ansikte.
“Förlåt mig, Susan,” han snifted. “Snälla, förlåt mig. Kom hem, jag vill att ni alla ska komma hem med mig. Låt mig hälpa er att ta hand om barnen!” Steve fann sig själv hålå sin gråtande dotter och visste att allt skulle bli bra.
Susan presented honom för sina tre barnbarn, och sedan lade hon sin hand på pojkens axel. “Och det här,” log hon, “är lilla Stevie!” “Du gav honom mitt namn?” Steve asked, surprised.
“Efter vad jag gørde?” “Jag älskar dig, pappa,” says hon mjukt. “Vet du inte det?” Den afternoon flög de alla hem till Texas. It was the beginning of a better life for dem alla.
Categories: Trends
Source: HIS Education