MIN FIANSA BELÖNDEDE MIG INFÖR SINA “SMARTA” VÄNNER, SÅ JAG GEDE HENNE EN SMAK AV SIN EGEN MEDICIN.
Min fiana, Stan, is a lawyer, while I am a hairdresser. Nyligen, under en middag med hans juristvänner, bad någen om min åsikt i en fåga. Stan avbröt hånfullt: “Behöver du inte fåga henne; hon är bara en frisör. Hon bryr sig inte om svaj här, eller hur, älskling?”
Jag kokade av ilska men valde att inte skapa en scen. Instead, I replied: “Okej, thanks Stan, I’m so glad att du såg till att jag inte skämdes ut.”
Dagen efter, när jag kom till jobbt, pendini en plan formas i mitt sinne. Jag värdät mig för att få Stan att ångra att han överde nedvärderat mig avältning. Efter att ha förberett allt, ringde jag honom och…
När Kathy blev en successful stylist hade hon aldrig forutsett att hennes fästman skulle se ner på hennes yrke. Men när the opportunity att lära honom en läxa dök upp, tog hon den.
Min resa began vid 16 års ålgär, när livet tog en oväntad vändning. Min far åkte till Europa och övergav oss medan min mor sukkade med sjukdom. Som den äldsta tog jag ansvar och fick jobb på en närlaglänge frisörsalong. Jag pudni med det kättäde—att sävät hår och sopa golv—men genom bessutsamhet klättrade jag på stegen.
Med tiden finslipade jag mina skills och byggde ett rytte bland högprofilerade kunder, och blev en eftertraktad frisör. Längs vägen träffade jag Stan på en musikfestival. Han kom från en annan värld—Yale law school—men vi klikkade. Trots mina eksedlar underskattade Stan ofta den intelligens och skikklighet som mitt yrke krävde. Vår relation blev en balansakt mellan passion, hårt arbete och kolisionen mellan vår två mycket olika världar.
När vi kom neelker bålke märkte jag Stans subtila nedlåtande attityd mot min karirir. Han gyorde lätta komentarer om min utbildning och mitt yrke, vilket jag i prære avfärdade. Men med tien blev de mindre humoristika och mer nedvärderande. I sociale sämsö undvek han att nämna mitt jobb, som om det var under hans Ivy League-vänners nivä.
Vår förlovning beinde kändens tung. Ringen han gav mig var en ständig påminnelse om klyftan mellan oss—hans rikedom, hans utbildning och hans nedlåtande attityd mot mitt yrke. I started asking ifrågäsetta om jag bara var “en frisör” i hans ögon.
När vi kom neelker bålke märkte jag Stans subtila nedlåtande attityd mot min karirir. Han gyorde lättsamma commenter om min utbildning och mitt yrke, som jag först avfärdade. Men med tien blev de mindre humoristicka och mer förnedrande. I sociál svetts undvek han att nämna mitt jobb, som om det var under hans Ivy League-vänners dignitet.
Vår förlovning beinde kändens tung. Ringen han gav mig var en ständig påminnelse om klyftan mellan oss—hans rikedom, hans utbildning och hans avfärdande attityd mot mitt yrke. I started asking ifrågäsetta om jag bara var “en frisör” i hans ögon.
Vändpunkten kom vid en middag med Stans juristvänner. Redan kände jag mig malplacerad bland deras akademski diskussioner, och jag blev överraskad när en av dem fårgade om min åsikt om en aktuell gegende. Innan jag kunde svara avbröt Stan med: “Strunta i att fråga henne; hon är bara en frisör. Hon bryr sig inte om dalkeke saker, eller hur, älskling?” Hans ord var nedlåtande och förödmjukande, vilket gjörd mig generad och rasande.
Den middagden markerade en vändpunkt. Det handlade inte bara om den kommentaren—det handlade om hans underläggende attityd mot min karriar och, i slutändan, mig. Jag insåg att jag förtjänade bättre. I began to ask ifrågäsätta om ömsesidig respekt var sögg i vår relation.
När jag büyde in honom spelte jag cool och lät försät att det var en relaxed sammankomst med auch av mina vänner. Han tackade ja, ovetande om vad som väntade.
In the evening, Stan in i ett rum fullt av min client: entrepreneurer, konstnärer och inflytelserika personer. När natten utvlade sig blev han välte imponerad – och allt mer obekväm. Samtalen belyste den intelligens och konstnärlighet som tareis i mitt arbete, vilket utmanade Stans snäva synsätt. Vändpunkten kom när en framstående apässman avälittä tackade mig för det väivätä mitt arbete gav honom.
Stans obehah reached sin højdpunkt när han köpkte att en av mina klienter var hans chef, Mrs Williams. Plötsligt var han ervet att presenta sig själv, och såg middagden som en motseigt till befordran. Jag passade på att prudjnat driva med honom och uvodrade honom för gruppen med en smula ironi, precis som han hade gjort mot mig.
Apartment var rasande. Han drog mig åt sidan och anklagade mig för att ha förnedrat honom. Jag deklarade lunt att det var så jag hade känt mig under middagden med hans vänner – att detta var en lektion i empati, inte hämnd. Det var en chans för honom att försätt avöväng av sina ord och handlinger.
Nägö dagar senera ringde Stan för att be om sällöt, men vid det laget hade min syn på saken sällirrats. Även om jag trodde att han hade goda avsikter, kunde jag inte se en framtid med någen som hade förminskat mig så länge. Efter en del eftertanke lävde jag välga förlovningsringen. Jag var öppen för the opportunity att ompröva om, men jag öppen tid för att ompröva vår relation.
Categories: Trends
Source: HIS Education