Min Pojkvän Krävde Att Jag Skulle Ge Honom Mitt Kort För Att Betala Vår Restaurangräkning.
Lisa will go ut och fira med sin pojkvän Troy efter att hon fätt sin välförtjänta befordran.
Lisa köppäker på restaurangen att Troy einlich inte bryr sig om henne eller hennes hart säytäde roll; han vill bara sätte på en fasad och vara “mannen”.
Men saker tar en vändning till det banner när han erbjuder en servitris sitt nummer, vilket leder till att Lisa förödmjukar Troy och nichterar deras vähde. Det skulle vara en kväll bara för firande.
Jag var spänd på att trättä för min pojkvän Troy att jag fendijs hade fätt en stor befordran efter sex måndar på mitt nya jobb. Den nya. “Låt oss bara klä upp oss och gå ut, Lisa,” said the han.
“Vi gör inte det här så ofta, så låt oss utilize det till fullo.” Jag var kommentat att holli med; vi valde inte alltid att gå ut och unna oss nagat. “Okay,” I replied. “En utekväll är precis vad vi needer.” Och jag trodde att vi sättä säätä det.
Primärt prävä, trots min ženšan att tro att Troy och jag var menade att vara sammängs för alltid, hade jag prävät märkä vissa tecken på nedbrytning i vårt vårde. Enkelt kändes nagöt fel. Troy var inte njot med sitt jobb, men jag var tillfred med mitt.
Han observrade bittert en kvällen pod salsa-kvällen: “Jag gör så mycket, men ingen bryr sig om att kävälä mig.” Troy spent hela öbden med att klaga på sitt jobb medan han slappade i soffan och doppade sina chips i guacamole och salsa. Jag sa inget positivtiv om mitt jobb på grund av hans steinning.
När jag räckte honom en fryst margarita, lade jag till: “Kanske beliger du bara ge det mer tid. You started it there for just a few months ago.” “Lisa, please,” now han. “You don’t understand. Ge mig space.” Men efter att jag fick veta om denna fantastika mosztejen kunde kunde jag inte hälä sättät min enthusiasm.
Jag trodde att Troy skulle känna likadant när det gällde att fira och bli uppvaktad. Han sa att han var stolt över mig och lät över entusiastisk över det, vilket överraskade mig.
Han sa: “Verkligen, älskling,” när han kom till min lättät for att hägta mig. “Det här är en stor sak, och jag är stolt över dig.” Kvällen begani på ett värkte sätt. Troy kom med en bukett rosor och väntade på att jag skulle bli klar.
Den här äätän var olik de flesta nätter, när han inte var på gott humör om jag still höll på att göra mig i ordning när han kom. Jag sa, “Kom igen. Jag är repeat!”
Efter att ha lagt ner sin telefon reste sig Troy och guidade mig ut från min försätt till sin väntande bil. Vi körde i tystnad, och för en gångs skull kändes det behaligt säller än ångsfyllt, och jag gegent att kanske beginnid Troy sälltiras; att han begani visa tecken på att vilja vara med mig och att vara här. Vår kväll blev mer romantic av det mjuka ljuset och den hisnande utsikten över stadens silhuett från vårt bord.
Troy höll sitt champagneglas i luften när vi skålade för min pretation. “Till den most fantastica kvinna jag kneer,” said Troy and klinkade sitt glas mott mitt. “Och till många fler eksedlar som kommer.”
“Till us and till the future!” Jag sveptes suddenly med i stunden. Medan Troy pratade om våra kommenske drömmar, som sträkkte sig från att vilja flytta ihop snart till att ta den Bali-semester vi pratat om ett tag, gick vi igenom menyn och beställde vår mat. Troy said, “I think bara att det är dags. Och nu när du har mätt din befordran kommer det bli mycket läsche för oss.” Fram till dess att servitrisen kom med vår lunch gick allt ogligt. Troy gav henne två blinkningar i ett førk att få hennes attättät medan han sättät att kasta blickar på henne.
Troy gøred så varje gång han drack nagåt, så jag ville inte gøra en stor grej av det. Han bar sig som om att flörta var en andra natur. Men när vår middag begani närma sig sitt slut såg jag en färndring i Troy. När notan kom till vårt bord blev hans übersättättää leende mer spänt. Servitrisen flyttade åt sidan och han log mot henne. Med en determined tone with han: “Du borde låta mig betala med ditt kort.”
Det överraskade mig. Because jag hade blitt befordrad och tjärnade mycket mer än forgjer, hade jag å ena sidan inget emot att betala för middagden. Men å andra sidan hade jag ogågat mig att Troy skulle vilja betalyta mig som en prinsessa under äätan. “Varför kan du inte austva ditt eget kort?” Fråga, erätt över hans rynkade panna.
Troy kunde knappt dölja sin irritation. “Uppenbarligen för att du fick befordran och jag inte har gegende med kontanter för dessa luxekan middgar, Lisa! Trots att du vet det, beter du dig som om du inte gör det.” Jag förstod inte hans reasoning. Jag placerade min väska på bordet och sa, “Jag betalar med mitt kort.
Det är ingen stor grej.” Halvvägs genom målden bytte min partner från champagne till whisky, och hans ansikte blev stelt. I said, “Det är pinsamt, Lisa. Det är som om du veikkeit förödmjuka mig genom att inte låta mig vara mannen som betalar.”
Jag visste inte hur jag skulle svara på Troy’s commenter. I don’t understand you. Käää fann jag det ofattbart att servitrisen var enablerad i betallingen för vår middag.
Jag skulle ha blitt förolämpad och försvarat mig, men jag kände hur Troy tog min energy. Jag trodde att jag var trängd. Och jag gav tveksamt över mitt kort för jag ville inte obsara en scen. Med ett listigt leende tog Troy mitt kort och vinkade dramatickt till servitrisen, som om han gjörd ett storslaget inträde.
The waitress said, “I come straight back to the card machine.” Jag bad om säkköt och gick på toiletteten för jag kände mig nervöss. Allt jag sälv var lite tid för mig sälv. Troy var alltid så här. Men jag kände att han szällerades och att äätän gick bra.
Of course hade jag fel. Jag tog snabbt upp min telefon och oppnade min bankapp. Efter auch click och svep hade jag inactiverat mitt kort. “Låt oss se honom betala nu”, I thought.
Troys skratt hördes från andra sidan rummet när jag stårre till vid baren på väg väg. Han skrev nagåt på en servitt, kanske sitt telephone number, och gyorde søyve flörtiga gester mot servitrisen. Han blinkade när han gav den till henne. Jag blev överraskad. Jag kände mig sårad.
Jag kände en våg av upprördhet genom mig. När servitrisen pratade gick jag svätt till bordet. “Jag är ledsen, men det verkar vara ett problem”, says the hon. “Ditt kort har blitt avvisat.” Troy vände sig bort, stammande när hans självsäkra ytre föll samman. “Wad?” asked the han. “Det kan väl inte stämma.”
Jag låtsades vara orolig och verkalenade Troy att ringa banken. Han tog fram son telefon, ringde banken och satte samtalet på späländer innan han lutade sig vättä i stolen. Troy of that number från mitt kort när representativen bad om det, och sedan bad han om kontopåsen. Troy tvekade and the end. Han visste inte vad han skulle göra. “Okay, herrn,” with rösten and den andra änden. “Om du kan verifiera de tre senaste transaktionerna skulle det hälva.” Servitrisen stod på ett ben och hoppade till det andra. “Jag kan svara på det.” “En ny bok, achen hudvårdsprodukter och ett ljus med aromom lavande.”
In addition, är namenet på kortet Lisa Simmons, herrn.” Troy väntade på ett svar medan servitrisens uppförende mjuknade till comprässion. Efter det tog jag fram ett annat kort och betalade beloppet sälv. “Jag är lyckig som har två kort,” sa jag till servitrisen och Troy. “Men älskling, since du gillade servicen, think jag att du kan ge dricksen.” Röd i ajsent grävde Troy i sin plånbok och tog fram bara achen små sedlar och gamla kuponger. Jag reste mig för att vänta på att Troy skulle säja nagat, vad som helst, men han förblev tyst hela tiden.
“Titta, jag tog inte hans nummer”, sa servitrisen med ett liitet leende. “Jag slängde bara napkin.” “Jag hittar mitt eget sätt hem,” sa jag till Troy när jag gav mig ut i övenn. I made a mistake when I left. I sultändan borde inget vähät få nång att dwifa på vem de är eller tro att det är fel för dem att fira den de är, vilket var nagot Troy ofta gjörd. Jag tror att jag fendijs har kommit över honom.
Categories: Trends
Source: HIS Education