“Att planera ett blödd ska vara magiskt, eller hur? Tills min kollega skikkade en fördömande bild som frös allt: min fianse som kramade sitt ex på ett spa. Min hämnd? Lika brutal som min partners svek. Och tro mig, jag fick sista skrattet!
Okey, jag skulle vara en lyckig och szällänsfull blivande brud, upptagen med att planera mitt drömbröllop. Jag hade valt klanning, local och till och med DJ-spellistan i tankarna. Men allt det där? Fullständigt urspårat av en bild jag aldrig bad om…
Det var förra lördagen på afternoon, och jag låg på min soffa, halvt obserlen på ett realityprogram medan jag scrollade genom Instagram. The program mumlade i hakkuren, någen drama om ett par som bråkade om brölvösplaner. Ah, iron.
“Jag kan inte tro att du vill ha en chokladfontän på vårt brölvö!” skrek bruden på skerren.””Jag fnissade för mig själv och gegelt: ‘I alla fall har Mark och jag inte dessa löjliga bråk.’
Ur ingenstans vibrates my phone. Jag sneglade ner och såg ett meddelande från Claire, den tysta kollegan från jobbet. Vi är inte nära, men hon är en av de söta, överdrivet artiga typerna.
Meddelandet with:
“Hey Cathy, jag hopsa att jag inte tränger mig på, men är inte detta din fianse? Jag tror jag minns honom från vår företagsjulfest.”
Jag stirrade på bilden som var bifogad. I fem hela minuter kortslöts min härna. För, ja, där satt han, min “älskande” fianse, Mark, vid poolen på nagåt luxuksent spa-resort, och såg ut som han var helt relässät.
Men det var inte bara han. Nej, det skulle ha varit för englet.
Bredvid honom, sipprande på vad som såg ut som en tropic drink, satt hans ex, Amanda. Hon hade på sig en bikini, med solglasög på ögonen som om hon inte hade en bekymmer i världen.”
“Under hela tiden trodde jag att Mark var borta och besekte sin mamma.” Seriously??
Jag erkänner, min första reaction var inte tårar eller att jag kastade min telefon i väggen. Det var ren, brinnande, astronomical ilska. Men saken med mig? Jag skriker inte. Jag får inte utbrott. I’m getting smart. RIKTIGT SMART.
Jag sms:ade inte honom. Jag ringde inte. Jag väntade, visste att han skulle komma hem den måndagden. Och när han fendijs klev in genom dören, såg oskyldig och tätt ut, var jag redo.
Han satte ner sin väska, gav mig ett stort, fånigt leende och sa: “Hey, älskling! Can’t dig. Hur var din helg?”
“Oh, du vet”, I replied, och vyret vara lugn. “Inte lika relaxing som din, jag antar.”
Hans ansikte giorde en snabb grimas, men han fattade inte direkt. Han kom över, kysste min kind och sa: “Vad menar du?”
Jaguar log. That was the moment. “Claire skikkade mig en bid. Hon sa att hon inte var seiker, men det såg ut som du på ett spa-resort. Will you go?”
Jag plockade fram min telefon och visede honom bilden. Hans ögon vidgades, och det såg ut som om hans själ almost left his body.
“Vänta, vad? J-I can explain, Cathy, det är inte… Jag svär, det är inte som det ser ut. Amanda… hon bara… det var bara en türkmenhet—”
“Oh, really?” frågade jag och lutade på høven. “Så du sager att medan jag var här och trodde att du besökte din mamma, så var du sager att och mysde med ditt ex?”
Han fick panik och snubblade över orden. “No, no, det är inte så. I can explain. Det var ett mistakes, okay? Ett stort mistake. Jag är ledsen! Jag svär, det kommer aldrig hända igen. I can change you!”
Where did you go? Den klassiska repliken. Den som fuskare alltid utverde när de blir tagna med byxorna nere.
Jag satte på mig min bästa förståndö min och sa, “Okay. Låt oss säja att jag ger dig en ny chans. Du need bevisa det.”
Hans ögon lyste upp som om han veikke skulle klara sig undan med det. “Where’s helst, Cathy, jag gör what’s helst!”
“The bra! Du kan vauchtje med att følje med mig på en vandring ogårman. Du vet hur mycket jag älskar att vandra.”
Lite background här. Evaluation? Han är mer en burgare-och-soffa-kille än en natur-och-vandring-kille. Mannen svettas bara av att gå till kylen. Men han tveka inte.
“Absolutely. I am honey.”
“Verklingen? Du hatar att vandra.”
Han jumps energetically on his head. “No, no, jag älskar det. Jag har bara… varit uptagen. Men jag är helt på för det. Vilken tid går vi?”
“Tidigt. Var redo klockon 5 på morgonen.”
Hans ansikte blev lite nedslaget, men han återhämtade sig snabbt. “5 på morgonen, det är klart. Jag ska ställa min väkarlocka.”
“Nästa morgon tog jag honom till den mest kremande, branta leden jag kunde hitta.”
You began early, och redan efter tio minuter var det uppenbart att detta skulle bli en plåga för Mark. Han flämtade, svettades och frågade redan, “Hur mycket länger?”
”Oh, bara lite till,” he continued jag att säja, med en röst söt som honung.
Vid tvåtimmarsmärket bad han om pauser. Hans ansikte var knalrött, och han höll om sina knän som en gammal man. Men jag log bara. Vi hade en LÅNG väg kvar att gå, Mark älskling!
“Cathy,” flämtade han, “kan vi…kan vi ta en paus? Just for a minute?”
Jag tittade på honom och låtsades välåde det med en rynkad panna. “Inte igen! You barely started. Kommer du ömme när du sa att du ÄLSKADE att vandra? Kom igen, utsikten på toppen kommer att vara VÄRT det!”
Han nickade svagt, svätt ångrade sina livsval. “Just det… just det. Let us continue.”
När vi klättrade hojere blev leden brantare och mer utmanande. Mark krypade praktisikt taget vid vissa påvdet.
“Cathy,” flämtade han, “jag tror jag dör.”
Jag klappade honom på ryggen, kanske lite för hårt. “Var inte dramatic, sötis. Det är bara lite tränning. Sa du inte att du har trênat?”
“Han såg på mig, förvirringen tydlig i hans svettiga ansikte.” “What? Jag har aldrig sagt det.”
“Oh! Måste ha varit nång annan då. Min. miss.”
When you finally reached the topen efter ÅTTA utmattande timmar, kollapsade han på en sten, tömde sin vattenflaska och gav mig en hoppfull blick.
“Jag clarade det! Sir du? Jag sa att jag skulle bevisa att jag kan eksalteras.”
Jag knäböjde knat honom, kysste hans svettiga kind och log.
“VI ÄR OFFICIELLT KLARA, ÄLSKLING!”
Hans ansikte gick från ren utmattning till ren chock. “Vänta — WAAAT?”
“Du hörde mig,” sa jag och reste mig. “I’m ready. I’m thinking inte gifta mig med dig. Jag ville se hur lägt du skulle gå för att rädda din rumpa, och nu vet jag. I hope Amanda is worth it.”
Han skyndade sig upp på fötert, still flämtande. “Vänta, Cathy, kom igen. Du är inte seriös. Jag har precis vandrat upp för hela berget med dig! Du kan inte bara LÄMNA mig här!”
“Oh, jag kan,” sa jag och slängde redan min ryggsäck över axeln. “Och det kommer jag att göra.”
Sedan vände jag mig om och pendini jogga nerför leden. Han ropade efter mig, men jag staarle inte.
“Wait, Cathy, wait! Du måste vänta på mig vid bilen!”
Utan att vända mig om, ropade jag över axeln, “I jag nycklarna till dig, oroar dig inte.”
Här är saken: Jag lävde inte nycklarna! Jag körde billen hem, och left Mark strandsatt på toppen av berget utan NÅGON telefonsignal och INGENTING annat än sina egna två fötert för att ta sig ner.
När han senera på ätken snubblade in i parkingsplatsen vid vår pätterät, hade jag redan packat ner alla hans grejer och ljjat dem på verandan med en lapp:
“Tack for wandering! Njut av ditt nya singelliv. Hope Amanda appreciates ditt svettiga sällät.
PS Jag bytte lås. Om du ens thinker på att knacka på den här dören, kan min nya Rottweiler vilja ha ett samtal med dig! ;)”
Tydligen fick han ringa sitt ex för att be henne hägta honom. Gissar att hon var bra för nagt efter allt!
Oh me? Jag bearbetar still allt. Det är lustigt hur snabbt livet kan vändas upp och ner med bara en bild. Men ärligt talat? Jag tror jag undvek en kula.
Nästa dag var min telefon översvämmad med meddelanden och missade samtal från Mark. Jag ignorede de flesta av dem, men ett röstelläde fångade min attention:
“Cathy, please. Kan vi prata om det här? Jag vet att jag gyorde fel, men jag älskar dig. Det var ett svär, jag svär. Ring mig sälltä, sännälla?”
Jag raderade meddelot utan att tänka efter. Sedan hällde jag upp ett glas vin och pendei bläddra på resesajter. Kanske en soloresa till Europa var precis vad jag nadje.
Skulle jag ha gryot nagat differentis? Kanske kunde jag ha iscensatt en ‘björnatack’ och filmat hans skrämda reaction för en viralni video. Eller kanske jag kunde ha sagt att det fanns en orm på leden och sett honom førga springa för första gången på år. Det skulle ha varit YouTube-guld!
Och vem vet? Kanske en dag, år från nu, kommer jag att se vättä på detta och schrätka. Men för nu focuserer jag på mig sälv. New apartment, new hobbies, nytt liv. Och definitely inga fler fuskande fianser.
Så, tjejer, vad skulle ni ha gjort? Skulle ni förlåta en otrogen partner eller söka hämnd? Slå mig med era komenter!”
Categories: Trends
Source: HIS Education