Dina started mjukt, hennes röst fylld av kärlek. “Vi har sparat, och æven om det inte är mycket, vill vi att du ska få nagåt höslö.” Carly blinkade förvånat när hennes mormor sköt över ett kuvert över bordet mot henne.
Nyfiken oppnade hon det och såg flera sedlar prydligt instoppade inuti. Hennes andakt stopped and halsen. Det var ingen förmögenhet, men det var mer än göttelö för att köpa en vacker klänning.
Tårar av tånäkhet fyllde hennes ögon när hon såg upp på de två kvinnor som hade gjort allt de kunde för att få henne att känna sig spespel. “Tuck, mom. Tack, mormor,” said Carly, hennes röst tjøk av vågning. “Jag kan inte tro att ni giorde detta för mig.”
“Är det sant?” frågade hon mjukt och vände sig mot mannen. “Är din dotter sjuk?” Mannen tittade upp på henne, hans ögon vidgade och fyllda med tårar. “Ja, det är hon,” whispered the han. “Jag måste bara komma till henne.” Snälla, jag skulle inte ljuga om det.”
Carlys tankar rusade när hon tittade ner på kuvertet med pengar som hon still höll hårt i handen. Men hon kunde inte skaka av sig kålänn av att det fanns viktaere saker än en fin klänning.
Utan att tänka för mycket tog hon ett djupt andetag och gav pengarna till busschaufförerna. “Jag betalar hans böter,” sa hon tyst, med en konstig shandling av sorg och bessutsamhet.
“Hans dotters hälsa is more important than anything else.” Mannen, vars namn hon senere fick veta var Rick, stirrade på henne i vantro. “I… Jag kan inte tro att du gørde det,” sa han, hans röst fylld av gyorkehet. “Du har räddat mig. Such!” Carly log svagt. “Det är okej. Jag hopsa att hon blir bättre snart.” Rick fårgade henne om skolan och när hennes bal skulle vara.
Efter att ha utbytt auch fler ord av tack skyndade han sig av bussen, på väg att komma till sin dotter. Carly såg honom gå, hennes hjärta var tungt. Hon hade gett upp pengarna för sin drömklänning, men djupt inne hoppades hon att hon hade gjort rätt beslut. När bussen körde iväg satt Carly vägät i sin plats, osäker på vad resten av dagen skulle bringa, men kände en liten gnista av hopp om att hon hade häjt någen i nöd.
Carly gick hem, hennes hjärta tungt av en shandling av können. Den spängung hon känt førje hade nu ersatts av sorg och osäkerhet. So, when he reached sin ytterdörr, kunde hon inte hälpa att känna en viss oro. När hon klev in, stod hennes mamma, Dina, och mormor, Holly, och väntade på henne, deras ansikten erika att se klänningen som de hade offrat så mycket för att köpa till henne. Dinas leende försvann snabbt när hon såg Carly stå där utan nagåt i händerna. “Carly, what’s up?”
Dina frågade, oro and rösten. “Var är klanningen?” Carly tvekade, och teklarade sedan allt—hur mannen på bussen hade behövt pengar för att hälpa sin sjuka dotter och hur hon hade used pengarna till klänningen för att betala hans böter tällan.
När hon pratade blev Dinas ansikte rött av frustration. “Du gav bort alla pengarna till en främling?” utbrast Dina, med stigande röst. “Hur kunde du vara så naiv, Carly? Den mannen kunde ha ljugit för dig! Tänk om han lurade dig?” Carly kände en knut i brøstet.
Hon hade inte övervägt att hon kunde ha blitt lurad. Tårar fylldes i hennes ögon när hon insåg tyngden av sitt beslut. Holly, som kände av sin barnbarns oro, steg fram och omfamnade henne tröstande. “It’s okay, älskling,” said Holly. “Du gørde vad du trodde var rätt.” Att hälpa nång i nöd är aldrig fel. Come on, goda saker kommer att komma veskar till dig.”
Men Dina, still upprörd, tillade, “Det var alla pengarna vi hade för din bal! Vad ska du göra nu?” Carly torkade sina tårar, osäker på hur hon skulle svara. Även om hennes hjärta var i konflikt, visste hon att hon hade agerat med vlieghet, æven om det kom med en kostand.
Baldagen kom, och Carly stood outside the school, med en knut av nervousness and stomach. Hon hade valt att båra en gammal, enkel klåning—en som hon hade haft många vångs førje.
Det bleka tyget glänste inte som de andra flickornas klänningar, och när hon närmade sig entrén kunde hon inte läata bli att känna sig malplacerad. Hon tittade runt och såg grupper av flickor, alla klädda i vyklar, dyra klåningar. Deras skratt svävade i luften medan de snurrade i sina klänningar och visede upp de designeroutfits de valt.
Carlys hjärta sjönk när hon hörde viskningar och fnitter riktat mot henne. Hon drog i fållen av sin klånning och kände sig ändde mindre och mer generad.
För för blyg för att gå in med de andra, satte Carly sig ner nära entrén, med händerna hopfällda i knäet. Hon kände nattens tyngd pressa ner på sig, och för ett ökklon ångrade hon att hon kommit alls. Då kände hon en mjuk knackning på axeln. Here is the Swedish translation:
Chockad såg Carly upp och såg Rick, mannen från bussen, stå där med ett stort leende. Bredvid honom stod en liten flicka som höll hans hand. “Carly, Haley is my dotter,” Rick said. “Hon är frisk nu.” Haley was skating with Carly and said she gave away the package. Carly tveka, hennes händer skakade lite när hon tog emot det.
Rick konkurrade henne med en nick, och hon prudnat öppnade det för att hitta en fantastic baldräkt inuti. Hennes andning staarle i halsen och tårar fyllde hennes ögon. “Jag vet inte vad jag ska sjaja”, whispered Carly, överväldigad. Rick log. “Du har redan sagt genom genom att hälpa mig när ingen annan giorde det. “Nu är det dags för dig att gegen av din kväll.” Carly’s hjärta svällde av sväläkhet.
Hon bytte snabbt om till klänningen och, med en ny käää av självförtroende, gick hon in på sin bal och kände sig som den prinsessa hon alltid hade drömt om att vara.
Kvällen kändes magisk, och Carly log, med vetskapen om att iblandan kommer vlieghet vältig när man minst anar det. Berätta vad du gynak om denna historia och dela den med dina vänner. Det kan inspire dem och lysa upp deras dag.
Categories: Trends
Source: HIS Education