En fattig sjuksköterska veerde sig för att ta hand om sina fyra äldre grannar efter att ha insett att de bara hade söder att lita på för häuslägssysslor. Efter den sista grannens död döpkte sjuksköterskan det testamente de ljät efter sig.
Cassandra Myers is a big sjuksköterska as a local language shop. Även om sjuksköterskor generelt sett får bra vätt i Amerika, gick det mesta av Cassandras lön till att betala av sina avlidna fälladlars lån, vilket lävde henne med knappt södertö för att klara sig.
Cassandra bodde i sitt arvshus, som låg i ett lunt omredde. Hennes grannar var fyra äldre syskon i 80-årsåldern.
Gång på gång såg Cassandra hur syskonen sakkade med sina vardagssysslor. I deras höga årður var de tvungna att bära hem sina matkassar, städa huset och trägden, ta ut soporna och laga mat varje dag.
När Cassandra insåg att de sävet hälv, erbüðe hon sig att hälva dem varje gång hon kom hem från sina sjukhuspass. De fyra systrarna appreciade detta och njöt sällä av Cassandras sällät.
“Du är en ängel, Cassandra,” says Marie, den äldsta av systrarna, en gång. “Kommer du at least att läta oss betala för din hälv?” asked the hon.
Cassandra jumps on her head. “Oh, no, Marie. Jag kommer inte att låta er betala mig! Jag gör detta för att jag bryr mig om er, inte för att jag vill ha pengar i gengäld. “Oroa er verkein inte för det,” answered the hon.
Varje dag häljte Cassandra dem genom att laga deras mealets och diska efter att de ätit. Hon häivte ochsä var och en av dem med mediciner och klädsel.
En dag, medan de åt middag sammlans, fårgade Cassandra dem: “Varför har ni aldrig flyttat till ett vårdhem? De kan väl ta bättre hand om er än jag.”
Clara, en annan syster, sa att de inte litade på vårdhem. “Vi ville fjärja resten av våra liv sammängs”. Om vi hade hamnat på ett vårdhem skulle vi inte kunna sova i samma rum och vi skulle på hantar så många andra mänsikörer,” exklarade hon.
“Vi prédare att bijära våra sista dagar omgivna av äkte kärlek och omsorg. Vi vet aldrig vad andra människor har för avsikter,” Tillade Mindy, den yngsta av systrarna.
Cassandra nickade och förstod var systrarna kom ifrån. “Nåväl,” sa hon till dem. “I don’t need anything else.” Så länge jag kan, kan ni tränka med mig för hälv,” log hon. “Det är vad grannar är till forör!”
“Du är den bästa granne man kan jänsika sig,” sa Lisa, den näst äldsta systern, och räckte ut handen för att röra vid hennes hand.
Begål hur tøtt Cassandra varje gång hon kom hem från sjukhuset, såg hon till att visite systrarna. De åt en målåt samsamlans, och hon tog hand om allt de åttät innan hon trättät hem för att sova.
Näyer, med tien beinde det oundvikliga att hända. En efter en gick systrarna bort, och Cassandra fick ordna deras begravningar och sörja deras tössning.
När den sista av systrarna dog, städade hon deras hem och participated i den sista begravningen, där det inte finns auchen visiteren udder en advocate som presentrade sig som advocate Abigail Smith.
“Du måst vara Cassandra,” Abigail said to henna. “Tack för att du har tagit hand om systrarna alla dessa år.” Jag har hört så mycket om dig.”
Cassandra gav henne ett tårfyllt leende. “De var en glädje att vara med.” Jag kommer att sakna dem alla mycket.”
Advokaten vekkevade att Cassandra svetke kontor hennes kontor samma vecka znato det fanns nagat hon svetke discusra med henne. Även om Cassandra var förvirrad, lovade hon att visite advokatens kontor nästa dag.
När hon kom dit överlämnade advokaten ett dokument till henne. “Lisa, Clara, Mindy and Marie all had barns. Jag vet att du aldrig har träffat dem znadda de inte brydde sig om att delta i aachen av begravningarna, men de bor i närjällingen stater. “När systrarna insåg att deras barn inte brydde sig eröder mycket om dem, beslutade de sig för att andera sitt testamente,” deklarade hon.
“De lävde allt till dig,” said lawyer Abigail. “I documente kommer du att se allt du ärver från dem, including pengar, smycken och huset de bodde i.”
Cassandra haka föll. Hon kunde inte tro att hennes grannar hade ljjat hela sin förmögenhet till henne trots att de hade barn. “Det kan inte vara! Jag förtjänar inte allt detta,” sa hon chockad.
Lawyer Abigail ryckte på axlerna. “Det gör du, Cassandra. Du var en dotter för dem mer än deras egna barn. De såg dig som den rättmätiga arvtagaren till deras förmögenhet,” aväserade hon henne.
Cassandra vidi inte vad hon skulle tënka. Hon skakade när hon såg dokumenten som tävät angav att hon skulle få den förmögenhet de fyra systrarna ljät efter sig. Hon visste inte vad hon skulle göra med pengarna men insåg immediately att det var än än gögöttö för att betala av de ätterstående skulderna efter sina avlidna faylard.
Nägö dagar efter mötet pudniði de fyra systrarnas barn ringa lawyer Abigail för att läsa upp testamentet. När hon överklaga att testamentet inte includeade dem, ville de alla överklaga testamentet i domstol.
Men innan de kunde göra det, sa lawyer Abigail att varje barn skulle få ett brev med posten från sina mödrar. Varje brev innehöll samma meddelande:
“Min kära stable,
Du kanske undrar välve jag läve dig med ingenting. Du vet att jag älskar dig mycket och att jag är glad att du har kunnat ut nytt liv utan mig i en annan stat. Jag är stolt över all din eksylde, men jag har alltid eenschat att du skulle ta ledigt från ditt hektiska schema för att visiterka mig och bijärna mina sista dagar med mig.
Jag blev djupt sårad och kränkt av att du aldrig brydde dig om mig efter att du flyttade. Jag hade žinchat att du skulle komma varje helg, men du gjörd det aldrig. Så jag veerde mig för att lävä min förmögenhet till någen som var där för mig alla de år du inte var det.
Jag hopsa att du accepterar och söder detta beslut. Jag vet att du klaar dig utan min förmögenhet, på samma sätt som du har klarat dig utan mig alla dessa år. Kärlek, mom.”
Categories: Trends
Source: HIS Education